När jag läser att ”under tio års tid har skolan haft en väldigt hög andel elever som når minst godkänt betyg i alla ämnen i årskurs 9. I rapporten som bygger på offentlig statistik från Skolverket uppvisar skolan en mycket hög och stabil kunskapsnivå. ”(pressmeddelande från rektor på Noblaskolan Täby 31.3.2026) så gläds jag. För några år sedan kom elever från nämnd skola till den kommunala skolan med svag förutsättning att klara sig hos oss.

Ofta var vanan att bete sig vettigt i klassrummet begränsad. För dem som valde oss tog det några månader att anpassa sig till att i klassrum är det arbete som gäller och att studiero skapas genom tydlig struktur. Jag tänkte att det var oturligt för dem som måste haft en lärare som ännu inte lärt sig hur man som lärare använder sin ledarskapsroll för att skapa inlärningsmiljö som passar även elever som inte klarar sig oavsett.

Jag noterar att vissa år får vi fler elever från skolan som omtalas och andra får vi färre. Och ja elever går även från oss till andra huvudmän eller skolor som har samma huvudman. Det är naturligt i det fria skolvalet och något jag tycker är bra. Varje elev har olika behov, förutsättning och därför fungerar olika skolor för dem. Valmöjligheten finns och jag är övertygad om att omnämnd skola är bra för en del individer.

När ”Valfrihetens vänner” som omnämns i pressmeddelandet sammanställer statistik så är det utifrån det som de driver och i sak värdefullt men där jag som mottagare behöver använda den källkritiska förhållningssätt som jag oavsett vem som publicerar har. På deras hemsida står:

”vi tror i stället på varje människas lika rätt att välja. Att det handlar om en slags allemansrätt att kunna välja sin utbildning, omsorg och vård.” och det är ju faktiskt rätt svårt att motsäga sig.”

När det i rapporten framhålls att ”friskolor kraftigt överrepresenterade bland de grundskolor som de senaste tio åren har högst andel elever som lämnar nionde klass med godkända betyg i samtliga ämnen.” så behöver det vägas mot urvalet av elever som skolan har och i vilken socioekonomiskt område den ligger.

Vidare så framgår i den statistik jag kan ta del av som Skolverket tillhandahåller i sin tjänst Utbildningsguiden så framgå att:

Noblaskolan är en skola där det är 17,5 elever per lärare till skillnad från den närliggande kommunala som har 13,8 elever per lärare och där behörigheten hos lärarna ligger på 90,3% till skillnad från 73,1%. Provbetyg på nationella proven för år 9 ligger på 13,8 vilket är lite över landets snitt och då är skolan placerad i ett socioekonomiskt mycket starkt område. Närliggande kommunala skola har provbetyg 15. Andelen elever med godkända betyg från den kommunala skolan är 93,6% där friskolan har 91,8 och landets genomsnitt ligger på 71,9.

Samtidigt kan jag ta del av att lärare med specialpedagogisk utbildning når 8,1% hos kommunens skola och 3,8% hos friskolan. Ja för mig är det givet att när jag väljer skola att arbeta på så väljer jag en skola där jag som lärare får möjligheten att skapa en lärsituation för alla och där kompetensen kollegor är mycket hög.

I Skolverkets jämförelseverktyg så ser jag att den skolenkät som Skolverket utför i alla åttor på den kommunala skolan besvarats av större andel på friskolan 98% vilket var 42 elever medan 91% svarade på kommunens vilket var 154 svar. Det är fritt för alla att gå in och studera resultatet men för att verkligen förstå resultatet så behöver man se till urvalet av elever som på den kommunala skolan är stort och består av ett brett spektra medan det på friskolan är för mig mer okänt. Det får man själv söka kunskap i.

För mig som ingår i ett kollegie som inte skryter utan ägnat alla år, timmar och tid till att skapa förutsättningar för fler att klara sin skolgång så sticker det i ögonen när publiceringar som 2026-03-26 publicerade en rapport som förmedlar att ”fakta visar att friskolor presterar bättre”. I ”rapporten presenterades […] vid ett lunchseminarium där två paneler med kommunpolitiker och riksdagsledamöter diskuterade rapportens slutsatser och vilka åtgärder som behövs för att lyfta de skolor i Sverige som har lägst andel niondeklassare med godkänt betyg i alla ämnen.” som också ingår i ett pressmeddelande från skolan själv som sprids i media som nämnts ovan så gläds jag åt att de barn som väljer att komma till oss framöver säkert är mer välfungerande än de jag historiskt mött. Det är min största önskan och verkliga förhoppning. Min skola behöver inte fler elever.

Jag imponeras av det kreativa i att ha geografilektioner på golfbanor som omnämns i en artikel i ”Mitt i” och är sådana delar jag önskar lyftes in även i kommunala skolor där samarbeten mellan Golfförbund eller andra utanför kommunen och staten är klurigare då kommunen självklart behöver se över om det finns en annan agenda än den som ryms inom skollagen men som självklart kan vara en breddning.

I kommunen behöver vi såklart se till kommunens upphandling som kan kännas ”onödigt fyrkantig” ibland, men syftar till att skattepengar ska nyttjas väl. Om hur det lyckas kan jag också resonera kring och är inget jag anser är helt perfekt. Även där finns förbättringspotential.

Så för att göra jämförelser mellan skolor mer neutralt skulle jag vid byte av arbetsgivare använda Skolverkets utomordentligt fina jämförelsesida som baseras på det material som Skolinspektionen tar in från alla skolor som tar del av skolpengen. På samma sätt skulle jag i val av skola för mina barn använda samma metod även om jag personligen ser att det kan vara större skillnader på just vilken klass man hamnar i, resvägen till skolan och vilka individuella lärare man möter.

Det finns riktigt bra lärare inom alla skolors väggar både i socioekonomiskt starka områden och socioekonomiskt svaga områden. De bästa lärarna finns överallt och de bästa lärarna jobbar både på skolor som fungerar bra, sämre och sämst. På samma sätt finns lärare som inte fungerar lika bra inom alla skolformer både privata, friskolor i vinstdrivande koncerner och mer icke-vinsdrivande friskolor likväl dem som har kommunen eller statliga huvdmän.

Så oavsett hur du väljer och tar dig an statistik eller tar del av den så se till så att du har de källkritiska glasögonen inte bar med dig utan sätter på dem men tänk också på att för olika individer så är en bra skola olika saker. Det kluriga är att välja skola som passar just individen.

Det jag dock noterat är när elever som jag mött från aktuell skola men även andra att vissa år har behövts längre inskolningsperiod än andra och det beror på lämnad huvudman men också lämnad lärare. Det är självklart fallet även när individer lämnar kommunala skolor. Olika år är det olika skolor där man ser att det är en utökat svårighet hos många av de ankommande barnen.

Jag är för fritt skolval och jag är för att myndigheter ser till så att vi individer kan göra ett genomtänkt val så att vi väljer utifrån mer neutrala utgångspunkter än från annonser från privata-, friskole-, kommunala och statliga- huvudmän.