Jag är summan av mina erfarenheter.

En av dem som varit viktigs för mig är min gamla träslöjdslärare från högstadiet.

En man med hjärtat på rätt ställe och förmågan att lyfta många. Jag fick extratid vid svarven. Inte för att jag var dålig utan för att jag behövde få utmaning.

Där trivdes jag. På skolan fanns några vattenhål men ofta var det öken.

Jag var tyst, ”snäll” och störde ingen. Därför lämnades jag till hörnen.

De få som såg mig skapade på olika sätt en förmåga för mig att lyckas.

Idag ser jag att de som höll sina armar så att jag inte föll gjorde det utan att kräva något i gengäld.

Jag tror och hoppas att om jag bidrar till att en elev får en möjlighet att lyckas som annars mest lyckas så blir jag glad.

Precis som träslöjdsläraren jag just fått äran att återse så är min utgångspunkt att göra så lite skada som möjligt.

Han vet att han gjort nytta för många. Utan honom hade min och mångas skolgång varit vidrig.

Jag är inte den enda som haft lite klurigt att passa in.

Att se min träslöjdslärare visa den slöjdsal han byggt upp och berätta om att bänkarna är de jag stod vid. Svarven densamma och jag får lyckorus.

Nu sitter jag på den restaurang som ofta försåg mig med kebab som liten. Smaken sitter och känslan är stark.

En gåva framför mig med uppdrag att lära mig ett trick.

Jag är summan av mitt förflutna.