Efter att ha suttit två otroligt intensiva dagar med kollegor och bedömt årets uppsatser från Nationella proven i svenska för år 9 är jag: Trött! Tröttheten är så intensiv att hjärnan inte slutar snurra. Behovet av att skriva är stort.
Årets runt 178 uppsatser har bedömts av andra än undervisande lärare. Vi har läst 27,4 var. Flera har vi läst gemensamt för att samtala kring vad vi väger in i olika nivåer. Vi har läst flera extra för att sambedömmas av några.
Inte minst så har vi läst bedömningsanvisningarna från Skolverket som är på minst 40 sidor med elevexempel, bedömningskommentarer och instruktioner kring hur vi ska förhålla oss kring alla eventualiteter.
Mellan 8:30 till 16:30 satt vi ena dagen och nästa dag satt vi ungefär lika länge. Dag ett hade jag 30 min lunchrast och pausen bestod i korta toabesök.
När jag som inte har mer än ett enstaka nior i år var färdig det vi gjorde gemensamt så satt de kvar som undervisar klasserna. Då inleddes rättning av Läsförståelsen. Jag återgick till mina ordinarie uppdrag och följde upp kring incidenter, hade föräldrakontakt inför simning, återkopplade till elev och skapade ett läxförhör som en elev ska göra idag.
Om någon undrar så tycker jag att detta att sambedömma är oerhört viktigt och avgörande som en del av kvalitetssäkringen av oss som kollegium och mig själv som lärare.
Vi är inte alltid helt ense men vänder och vrider för att sätta ett rättvist och en välförankrat bedömning tydligt kopplad till läroplanens mål och de bedömningsanvisningar Skolverket delger oss.
För mig är detta en av de viktigaste delarna på hela året. Vi får fokusera på kärnuppdraget. I den del av kärnuppdraget som ingår i vårt myndighetsutövande. Skolverket uttrycker sig så här: ”Syftet med nationella prov är att stödja en rättvis och likvärdig betygssättning” och vidare informerar de att ”betygssättningen ska vara rättssäker för eleverna och vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” alltså är det vi gjort udner dessa två dagar helt avgörande för att stärka vår kompetens.
Det är inte förknippat med trender där vi behöver diskutera ”nya” pedagogiska förhållningsätt eller fundera på om vi sätter betyg på grund av någons könstillhörighet. Vi bedömer texter som är avidentifierade och bedömingen är just på slutprodukten.
När undervisande lärare får nycklarna som låser upp så att eleven urskiljs så kan det självklart vara så att eleven presterat bättre eller sämre än vad den gör i vanliga fall. Ofta är det dock inte så. I de fall där det skiljer sig från hur eleven normalt presterar har vi en genomgång av bedömningen.
Ibland visar det sig att bedömande lärare vid läsningen av just denna text missat något i innehållet eller missförstått något i texten de läst. Även om vi är mycket kompetenta och har lång erfarenhet så kan vi missa saker. Vi sambedömer för att ta ett gemensamt beslut om ändring bör ske eller om bedömning bekräftas och kvarstår. Allt som ofta hamnar vi i att vi är överens. Nästa steg är att undervisande lärare ser över sin klass, sina klassers texter för ytterligare analys. Det kan såldes komma att vi även framåt tar tillfällen för sambedömning av enskilda texter ur uppsatshögarna innan det är klart.
Årets texter var som alltid tre helt olika texttyper. Där många valde argumenterande text med mottagare rektor. Andra krönika och en del novell. Jag förundras över att 15-16-åringar är så kloka, har så god förmåga att formulera sig i skrift och på studs kunna prestera en text på mellan 500-2000 ord.
178 uppsatser med och man tänker sig att de snittar på 800 ord så är det 142 400 ord som min skolas elever skrivit. Enligt ett AI-verktyg så behövs 3-6 min för noggrann rättning av ex NP-texter. Låt oss då säga att det tar 5 min i snitt så tar det 15 timmar. Då är inte sambedömning medräknat alls såklart vilket är en viktig del och tar tid.
Det är tur att vi är flera som delar.
Förutom detta så har vi lärare planerat, skrivit instruktioner och skapat förutsättning för elever att få undervisning även om vi inte är i klassrummet under dessa två dagar.
Tack kollegor för att ni med era löner köpt snacks och gjort dagarna lite mysigare. Tack för att ni orkar och står ut när jag ibland tappar det helt på grund av någon intressant formulering eller udda syftningsfel. Eller att ni accepterar att jag behöver äta lunch klockan 10:30 fast ni andra anser att det är för tidigt.
Det är inte konstigt att åtminstone jag är lite mör idag.
Solen skiner och det är som någon elev en gång uttryckte det i en text ”en naken sol”. Så bra beskrivet. Så när jag tog del av hur elever ser på framtiden så blev jag inte förvånad. På Åva gymnasium i Täby hölls en inspirationskväll om demokratiuppdraget som Sveriges lärare bjudit in mig till. Nedan är en av föreläsarna från Myndigheten för civilsamhälle och unga.

En stärkt lärare men med viss oro för ungdomarnas syn på Sveriges, Europa och världens framtid. Detta i väntan på nästa nationella prov. Det är nästa vecka för eleverna. Då engelska. Skrivbehovet är slut för mig och jag kan återgå till det vanliga.
