I december ska jag sätta terminsbetyg. Skolverket skriver:

”Vid betygssättning gör lärare en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätter det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i ett ämne eller en kurs. Betygssättningen ska vara rättssäker för eleverna och vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”

Då kan man ju tänka sig att det finns en tydighet i hur det ska göras. Ja det finns det. Eller framförallt hur man inte ska göra. Jag som lärare ska planera bedömningssituationer enligt:

• Vad är det jag vill veta?
• Varför vill jag veta det?
• Hur ska jag använda informationen?

Skolverket har starka åsikter om vad som inte är bra men egentligen inga åsikter om hur man ska göra istället. Skulle jag följa deras råd om exempelvis återkoppling så skulle jag för varje elev ha en uppsats skriven där jag sätter syfte, mål och bygga ett allsidigt underlag för bedömning. För om jag använder mig av exempelvis skolpallformens system så tänker jag att det bryter emot nedan:

Enligt Skolverket: ”Det kan dessutom vara olämpligt att använda ett dokumentationssystem som exempelvis bygger på automatiserade och förenklade sätt att sammanfatta bedömningsunderlag till omdömen eller betyg. Om dokumentationssystemen används är det viktigt att systemet hjälper dig att göra en allsidig utvärdering vid tiden för betygssättning. Hur du sedan konkret utformar din dokumentation kan bland annat bero på ämnets karaktär, skolform eller årskurs.”

I den skolplattform jag åläggs använda ska jag enligt min chef fylla i om elev nått godtagbar nivå eller mer än godtagbar nivå. Det bidrar inte till att jag ska kunna sätta terminsbetyg. Därför behöver jag skapa ett eget system där jag på ett överskådligt sätt lyfter ”vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper” inom de ämnen jag undervisar. Jag får alltså veta att det system jag tilldelats inte verkar vara tillräckligt flexibelt för att användas.

Skolverket skriver att ”Verktyg som uppgiftsspecifika bedömningsmatriser eller exempel på elevlösningar kan, om de används på rätt sätt, stödja elevernas lärande. Samtidigt är det viktigt att vara öppen för att elever kan visa sina kunskaper på andra sätt än vad som ryms i en matris.”. Den möjligheten är alltså inte längre möjlig i skolplattformen jag har.

Så skriver Skolverket vidare att ”Undvik att ge återkoppling enbart i form av betygskriterier eller betygsbeteckningar. De är inte anpassade för enskilda uppgifter och kan vara svåra för elever att använda för att utvecklas vidare.”. I plattformen finns möjlighet att fylla i betygsnivå E, C och A alt. godtagbar eller mer än godtagbar nivå. Jag kan också fylla i poäng.

Jag kan alltså inte på något sätt visa att eleven är på väg att nå högre kriterier. Eller jo om jag skriver det i fritextrutan. Då ska jag alltså själv formulera mig på ett precist, för eleven anpassat sätt och där jag både visar vad eleven är bra på, behöver jobba med.

När jag väl gjort det så ska jag i slutet av terminen sätta terminsbetyg alltså göra ”bedömningen utifrån vad undervisningen gett eleven möjlighet att utveckla. Elevens kunskaper vid betygstillfället” och alla betygsnivåer kan sättas alla terminer. Alltså F-A.

Påminner om att jag bara kunnat registrera E, C och A-nivå.

Skolverket tipsar oss lärare:

”Du kan till exempel

• ge en överblick över vad som är väsentlig kunskap i ämnet
• sammanfatta det som beskrivs i betygskriterierna.

Det kan vara svårt för eleverna att förstå betygskriterier i början av ett arbetsområde, därför kan det vara bättre att informera längre fram, när undervisningen har gett ett innehållsligt sammanhang.”

Ja det är inte lätt att vara lärare.

Jag önskar klarhet i hur jag förväntas göra. Jag förväntar mig att de system jag åläggs att använda fungerar och kan användas för att lägga in bedömningar. Jag har rätt låga förväntningar. Ändå tycks det svårt.

Vi behöver plattformar som inte gör att vi måste bygga egna system vid sidan om.