En krasslig och vi andra anpassar hastigheten. Det går långsammare och jag får nytta av det. Tid för motion och reflektion. Löprundan delas upp i två delar på lördagen där jag mitt i tar långsammare tempo och går för att kunna njuta av alla sippor och skogens ljud. Eller dunge om det varit utanför Stockholm. Här är det närmast en urskog. Så nära storskog en kan komma i Stockholm.

Hackspett hörs i närheten. Nyanser av blått lyser här och där. Blåsippor kan vara allt från åt det kalla hållet i färgskalan till det rödblåa. Så fina. Några med skarpa gulhuvade strängar. Det blir en fin kontrast som är svår att uppfatta när jag springer. Doften i skogen är av nytt. Nyutslagna och grönskande. Några yngel som simmar i en göl. Skogen lever och visst hör jag bilvägar långt borta men än närmre är skogens ljud. Några småfåglar passerar uppenbarligen på väg att skapa familj.

Det är svårt att inte njuta. Tankarna flyger och jag minns en annan dunge där liljekonvalj växte tätt. Min mammas favoritblomma. Mamma som jag mest har glömt men som minnet av ibland dyker upp. Jag minns en gång då jag besökte hennes lägenhet i de stora lila och orange husen. En lite lägenhet där hon målat gamla dryckesbackar och en sekretär rosa. Jag tyckte det var fint men efter besöket var det skönt att komma hem. Hem till min lägenhet. I den där jag bodde. I den där det ibland byttes vuxna.

Från början hade jag det lilla rummet med den fina fjärilstapeten min pappa valt till mig. Jag älskade den. Sen fick jag det stora rummet med två ingångar. På kvällarna och nätterna hade jag ofta ont. Växtvärk. En kan ju tro att jag blev flera meter lång med tanke på hur ont jag hade. Kan det varit samma onda jag har även nu. Ibland kramp men mest oro i benen. Sova har jag visst aldrig varit bra på. Fast de senaste dagarna har jag sovit ända till 7:45. Rekord! Skönt att inte vakna 05.

Minns hur min mamma tvättade håret böjd över badkaret och jag satt bredvid och iakttog. Håret som innan hon dog ramlade av. Det mörka fina håret som hon ibland permanentade så att det var lockigt. Jag minns doften av henne men inte hennes röst. Tanken gör mig sorgsen. Jag har hört ljudinspelningar och kan framkalla ljudet från dem men inte höra henne prata med mig. Jag vet att hon pratade med mig. Jag vill minnas. En dag kommer det till mig men inte idag eller.

Jag har försökt tvätta håret som mamma men jag får bara ont i nacken och så är det ju så skönt att duscha. Liljekonvaljer finns inte i min skog här men då och då möter jag dem och då kopplar min hjärna direkt till mamma. De ljuslila blåsipporna är mina favoritblommor och jag kan inte sluta studera dem när jag passerar dem. De gör mig glad.