Med ett ryck vaknade jag vid 03:45. Benen stör och någon liten känsla i nacken. I vanlig ordning sätter jag igång ljudboken. Denna morgon är det som många innan ”Nässlorna blomma”. Huvudet fylls av Torsten Wahlunds lugnande stämma.

En stund fångas jag sen flyger en tanke in. Vem var det som frågade om det nationella provet. Svarade jag. Återigen fångas jag av rösten som berättar historien. Den rullar i bakgrunden och jag försöker fokusera. Jag ska packa mackor. Vad ska jag dricka? hinner jag äta lunch? Tankarna flyger och bokens röst förpassas till bakgrunden. Idag är ingen vanlig dag för idag är det nationella proven i svenska. Det ämne jag undervisar i.

Minns min egen upplevelse av uppsatser och läsförståelsetest. Frustrationen av att sitta stilla, ångesten av att inte förstå och det svåra i att skriva förhand. Min handskrift var ett verk för att få mina lärare att missa alla stavfel. Det misslyckades radikalt eller nä. Jag lyckades med att skapa en handskrift som var oläslig så visst såg lärarna inte stavningsmissar men jag kunde heller inte få dem att ens läsa texten. Detta en tid när datorskrift var ovanligt i skolan och inget man ägnade sig åt i provsituationer.

Idag finns alla möjligheter för de individer liksom jag har svårt att forma skrift för hand. Det finns datorer, stavningshjälp och mycket mer. Bokrösten ljuder fortsatt i mina öron. Klockan har slagit kvart över fem. Snart är det sommartid. Jag bestämmer mig för att kliva upp och starta dagen.

Doften av kaffe fyller köket och mackorna är bredda. Det är två stycken. Jag har ett glas vatten och en kopp kaffe. Det är som vanligt. Ute är det dimma. Datorn startas och i mailboxen ligger ett brev från en elev som vaknat på natten och valt att skriva en novell som hen ville dela med mig. Tänk att jag finns i elevers tankar. Jag läser och imponeras. Får se om eleven orkar komma till skolan för att göra nationella provet idag. Om inte känner jag mig trygg i att hen kommer klara sig i livet.

Dottern väcks och tiden är rimligt. Jag redo för dagen och det känns bra.